Ingen kvotering på svensk arbetsmarknad, tack

Lagen om anställningsskydd, och speciellt turordningsreglerna, utgör tillsammans med höga ingångslöner de huvudsakliga anledningarna till den höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. Även invandrare stöter på samma problem som ungdomar, nämligen att först komma in på arbetsmarknaden för att sedan också hålla sig kvar. Det är inte det lättaste, eftersom sisten in ryker först när företaget måste skära ned. Då spelar det ingen roll hur kompetent du än är.

Ur ett liberalt perspektiv är turordningsreglerna fullkomligt oacceptabla. Det rör sig om en form av kvotering, där den anställde bedöms efter antalet anställningsår, inte sin kompetens. Det är ett ingrepp i den fria företagsamheten, då företagen inte själva får välja vilka medarbetare de vill behålla. Att kvoteras bort bara för att du är ung, oerfaren eller ny i Sverige är diskriminerande och det skapar allvarliga utelåsningseffekter.

Det borde vara självklart för Alliansregeringen, där tre av fyra partier betecknar sig som liberala, att LAS ska reformeras och turodningsreglerna ska slopas helt. Det ska finnas ett visst anställningsskydd, men i dagsläget är det ett vågspel att anställa någon, särskilt för små företag. Om det inte fungerar som tänkt med en ny medarbetare måste ett företag kunna bryta kontraktet. I dag är det svårt. Uppsägningstider ska inte vara för långa, och ska inte bero på antalet anställningsår. Allt för rigida anställningsregler skapar fastlåsningseffekter.

I den här frågan har regeringen varit otroligt flat. Centern vill förvisso att småföretag ska kunna undanta ett par personer från reglerna, men det räcker inte. Ett totalt avskaffande av turordningsreglerna vore det enda rätta.

Särskilt moderaterna är nog rädda för hur den fackliga rörelsen, och särskilt LO-kollektivet, skulle reagera. Ramaskriet skulle komma som ett brev på posten och facken skulle påstå att den svenska modellen är hotad - vilket är fullständigt nonsens. Den svenska modellen handlar om frivilliga avtal mellan arbetsmarknadens parter, inte om kvoterande lagstiftning från statens sida. Tvärtom är turordningsregler ett brott mot dess anda.

Alliansen borde gå på offensiven i den här frågan. Det skulle skärpa skiljelinjerna mellan blocken - och det behövs. Turordningsregler är absurda, vilket borde stå klart för varje nykter betraktare.

Läs även andra intressanta bloggar om LAS, Turordningsregler, Alliansen, Facket, LO, Centern, Ungdomsarbetslöshet

Hög tid att tvätta den smutsiga byken

För att kunna återupprätta sitt internationella förtroende är det viktigt att USA går till botten med den mörka sidan av kriget mot terrorismen. Den smutsiga byken består av omänsklig behandling av fångar, rättsosäkra processer, misshandel, kränkningar, tortyr. Allt i strid mot Genevekonvetionen. Detta har urholkat landets ställning som demokratisk ledstjärna i världen.

Att det skulle bli ändring jämfört med Bushadministrationens tid i Vita Huset stod klart när Barack Obama valdes till president. Ett av hans första beslut var att stänga Guantanamofängelset. Det var en viktig symbolfråga, men genomförandet har visat sig svårare än Obama räknade med. Intresset från andra länder att ta emot fångar från lägret har varit minst sagt svalt. För ansvaret ligger inte bara på USA. Även andra länder måste ställa upp med hjälp för att kunna lösa problemet med fångarna.

Ett annat steg i rätt riktning är att presidenten valt att samarbeta med Röda Korset gällande fångar i hemliga fängelser i Irak och Afghanistan.

Mer tveksam har Barack Obama varit till att gå till botten med anklagelserna om omänsklig behandling. Han vill i stället blicka framåt och lägga fokus på den stundande hälsovårdsreformen och andra frågor. Men med allt fler avslöjanden och med publiceringar av tidigare hemliga rapporter ser det ut som att han snart inte har något val. Mycket tyder på att justitieminster Eric Holder kommer att tillsätta en åklagare för att utreda uppgifterna.

Det är knappast troligt att de CIA-agenter som misstänks ha deltagit i förhör med fångar agerat helt på eget bevåg. De förhörsmetoder som använts har med största sannolikhet sanktionerats av högre ort. Det är sådant en eventuell utredning får utvisa. Den kan komma att beröra högt uppsatta personer inom CIA och den förra administrationen.

Det är inte alltid rätt att gräva i gamla sår. Men i det här fallet är det berättigat, för att komma till rätta med en sjukdom som vanligtvis är symptomatisk för diktaturer, men som nu har spritt sig till den fria delen av världen med skrämmande hastighet. De mänskliga rättigheterna och rättssäkerheten måste försvaras av världens demokratier. Vilka kommer annars göra det?

Läs även andra intressanta bloggar (i Gävle) om Barack Obama, Guantanamo, CIA, Mänskliga rättigheter, Tortyr, Rättssäkerhet,

Reinfeldt reser och lyssnar

Fredrik Reinfeldt vill gärna se sig själv som den lyssnande ledaren, och det är också den bild andra ska få av honom. I dag gör han sin hundrade resa inom Sverige som lyssnande statminister. Reinfeldt säger att regeringens politik faktiskt har påverkats av mötena med människor i olika delar av landet. Ett sådant exempel är extra pengar för fortbildning av lärare.

Som det anstår nymoderaternas partiledare har den största delen studiebesök skett på arbetsplatser inom den offentliga sektorn. På andra plats kommer privata företag, även om de ligger en bit efter. Rättsväsendet, moderaternas gamla paradfråga, hamnar på sista plats i besöksstatistiken.

Visst är det bra med en statsminister som tar sig tid att besöka vardagen, och som tar sig tid att lyssna. Politiken är vanligtvis väldigt Stockholmsfixerad. Inte sällan lider den brist på kontakt med verkligheten. Men när han kallar vardagen grå är jag inte beredd att hålla med. Vardagen behöver inte vara grå, så länge man har vett och möjlighet att fylla den med färg.

Det är synd att statsministern inte lyssnade lika uppmärksamt under FRA-debatten, då det verkligen hade behövts. I stället valde han att lägga dövörat till.

Läs även andra intressanta bloggar om Fredrik Reinfeldt, Nya moderaterna, Lyssnande ledaren, FRA

Veckans bloggsvep

Så här på veckans sista dag kan det vara en god idé att summera vad som hänt ute i bloggsfären. Jag presenterar här några höjdpunkter ur veckans utbud från de bloggar jag följer.

Johan Ingerö gläds åt att Rosengårdsborna själva körde ut vänsterextremisterna som var där för att "Reclaima" gatorna. (Från vem får anses vara något oklart.) De maskerade "aktivisterna" var tvungna att ta sin tillflykt till ett närliggande McDonald's. (Som med tanke på deras antikapitalistiska agenda får ses som något ironiskt.)

EU vill förbjuda Esbit-tabletterna, alltså de små tabletter som driver världens ångmaskiner. Detta eftersom det tydligen ska gå att utvinna sprängmedel ur dem. Att det vore enklare att direkt köpa de kemiska medel som behövs verkar inte bekomma byråkraterna. Henrik Alexandersson rapporterar.

Dick Erixon slår ett slag för den privata filantropin och uppmanar oss att köpa en gris till en fattig kvinna eller något annat som konkret tillåter människor att förbättra sin situation.

På SvD:s ledarblogg har Sanna Rayman en väldigt klok betraktelse över våndan med gränsdragningar, apropå åklagare Rolf Hillegrens uttalande om våldtäkter. Hon kommer fram till att det kanske är skillnad på våldtäkt och våldtäkt, liksom det är skillnad på misshandel och misshandel. Ett känsligt ämne, som förtjänar en mer konstruktiv debatt än det ofta uppskruvade tonläget tillåter.

Adam Cwejman, ny förbundsordförande för LUF, skriver tänkvärt om presstödets vara eller icke-vara. För mig tillhör knappast kulturen statens kärnområden och är således något som hellre borde skötas utan dess inblandning.

Läs även andra intressanta bloggar om Bloggar, Johan Ingerö, Henrik Alexandersson, Dick Erixon, Ledarbloggen, Adam Cwejman

Västvärlden spelar terroristerna i händerna

Vad skiljer en demokrati från en diktatur? Fria val, en fungerande rättsstat, mänskliga rättigheter och frånvaro av oproportionerliga statliga repressalier skulle nog många svara. Sorgligt nog är inte gränserna lika tydliga längre, särskilt sedan kriget mot terrorismen inleddes efter den 11 september 2001. I sig är bekämpandet av terrorism någonting självklart. Suveräna stater har rätt att försvara sig och sina medborgare. Men att frångå de principer som särskiljer en demokrati från en diktatur är att spela terroristerna i händerna.

Dokument som kommer att offentliggöras på måndag har redan nu börjat läcka ut till nyhetsbyråer och tidningar i USA. Dokumenten har tvingats fram genom den amerikanska varianten av offentlighetsprincipen, Freedom of information act.

Enligt tidskriften Newsweek utsattes en fånge, Abd al-Rahim al-Nashiri som greps 2002, för hot med en påslagen borrmaskin och en pistol som riktades mot honom under ett förhör. Dessutom ska en skenavrättning av en fånge i ett rum intill ha arrangerats för att skrämma al-Nashiri. Ett pistolskott avlossades för att få den misstänkte terroristen att tro att fången skjutits till döds.

Det här är bara ett exempel på hur västvärlden har frångått sina egna ideal på ett systematiskt och medvetet sätt. Massövervakning, censur och andra integritetskränkningar är andra exempel. Samtidigt som det går ut över rättssäkerheten i det egna landet legitimerar det diktaturer att använda samma metoder i förtrycket av sin egen befolkning. Ledande demokratier, som borde vara förebilder i strävan för en friare värld, agerar på ett fullständigt förkastligt sätt.

Läs även andra intressanta bloggar om Demokrati, Diktatur, Kriget mot terrorismen, Rättsstaten, Mänskliga rättigheter

Relativt högt valdeltagande i Afghanistan

Trots hot och attacker kunde valet i Afghanistan genomföras ungefär som planerat. Valkommissionen uppger preliminärt att ungefär 40-50 procent av de röstberättigade avlagt sin röst. Men tanke på de svåra säkerhetssituationen, med talibanernas morbida hot om att skära av de röstandes fingrar, får det ses som ett godkänt resultat.

Båda huvudkandidaterna, sittande presidenten Hamid Karzai och utmanaren Abdullah Abdullah, utropade sig till segrare. Det slutgiltiga valresultat dröjer till nästa vecka, men förmodligen kommer Karzai att behålla makten.

Oavsett vem som vinner är det en seger att valet kunde genomföras.

Svenska soldater angreps igen under natten till valdagen. I det nordiska ansvarsområdet gick det dock lugnt till under valdagen. De svenska soldaterna gör en viktig insats och bidrar till civilbefolkningen säkerhet. Det ska vi vara stolta över.

Läs även andra intressanta bloggar om Valet i Afghanistan, Hamid Karzai, Abdullah Abdullah

Två musikaliska mästerverk

Att skriva en riktigt bra instrumentell låt är nog det svåraste ett band kan försöka sig på. Utan någon sång att luta sig tillbaka mot är det upp till de övriga bandmedlemmarna att verkligen utnyttja all sin musikalitet, kreativitet och sina tekniska färdigheter. De bästa intrumentella låtarna kan enligt mig mäta sig med delar ur 1700-talets bästa symfonier. Här kommer två av de låtar jag fastnat mest för.

Först ut är amerikanska trash/heavy metal-bandet Trivium. Deras hittills bästa skiva, "The Crusade", avslutas med en intrumentell låt med samma titel. Trots den digra längden på drygt åtta minuter hinner det aldrig bli ointressant. Bandet blandar snabba partier med långsamma, hetsiga thrashriff med lugna break-downs, hårt med mjukt. Låten är en uppvisning av musikalitet och framför allt fantastiska tekniska prestationer. Gitarrsolona är värda att höras många gånger. Trots de mycket varierande delarna håller låten ihop på ett bra sätt.



På Spotify för bättre kvalitet.

Nummer två är Metallica-klassikern "Orion" från albumet "Master of Puppets" från 1986, av många betraktat som världens bästa metal-album. "Orion" är en uppvisning av musikaliteten och de teoretiska kunskaper basisten Cliff Burton bidrog med till Metallica. Burton, som dog under Puppets-turnén, sätter sin prägel på låten med två genomtänkta bassolon. Den är inte lika varierad som Trivium-låten, och innehåller inte samma spektakulära tekniska prestationer. Däremot är den otroligt stämningsfull och välarrangerad. En låt som det alltid går att återvända till.



Live på Rock am Ring 2006, med inledande bas-doodle av Robert Trujillo.

Läs även andra intressanta bloggar (i Gävle) om Metallica, Orion, Trivium, The Crusade, Musik, Intrumentella låtar, Cliff Burton

Att vårda med vinst

Får vi en sämre vård i Sverige om den skulle drivas i privat regi, med vinst som mål? Ja, säger Göran Rosenberg i en kolumn på DN:s ledarsida. Att konkurrens leder till bättre resultat på andra områden, även inom välfärdssektorer - som skola, dagis och äldrevård - skulle alltså inte gälla för sjukvården.

Att köerna är ett av svensk sjukvårds största problem är det få som tvistar om. Rosenberg anser att mer konkurrens inom vårdsektorn inte leder till avskaffade köer. Visst har han rätt. Men det är knappast vad förespråkarna för konkurrens brukar påstå. Vad man däremot kan uppnå är kortare köer. Fast det är kanske allt eller inget som gäller i Rosenbergs värld? Förutom att sjukhus och vårdcentraler som drivs i privat regi, med skattepengar, kan leda till en effektivare vård, leder helt privatfinansierade sjukhus, som Martina i Stockholm, till att resurser frigörs till den offentligt finansierade vården. En situation där både de som betalar för sin egen vård och de som tar del av den offentliga vården gynnas.

Av artikeln att döma verkar det som att Göran Rosenberg kritiserar både sjukhus drivna i privat regi och privatsjukhus Men han gör ingen åtskillnad mellan dessa, trots att det rör sig om två olika företeelser. Det är vinsten som enligt honom är roten till allt det onda, oavsett hur den uppkommer.

Han skriver att system med privat vård är dyrare. Möjligtvis refererar han till USA, som förvisso har en väldigt dyr sjukvård, som många dessutom inte omfattas av. Det ska också tilläggas att det amerikanska systemet är ett byråkratiskt lapptäcke, fullt av underligheter. Att samma situation skulle uppkomma i Sverige med mer privat vård att att spekulera lite för vilt. Friskolereformen har inte lett till att skolan blivit dyrare eller sämre - tvärtom. Det samma gäller äldreboenden och andra hem för personer med speciella behov.

Vidare tror Rosenberg att en vinstdriven vård kommer öka vårdkostnaderna, eftersom företagen då har ett intresse av att "skapa" vårdbehov. I sig är inte detta något problem; människor måste ju själva få välja vad de vill spendera sina slantar på. När man talar om vårdkvalitet är det golvet som är det viktiga, inte taket. Huvudsaken är att landstingen står för finansieringen av adekvat vård till alla som behöver det. De som känner att de är beredda att betala ur egen ficka för lite bättre vård, ska också få göra det. Det finns inget egenintresse i att begränsa vården, så länge den är efterfrågad av människor som kan betala för det. Något annat vore avundsjukt och missunsamt.

Göran Rosenbergs käpphäst är att vård inte är en vara som andra. I konsekvensens namn är inte heller vatten, mat, bostäder och kläder "vanliga" varor. Med undantag för hyresregleringen - och där ser vi klart och tydligt vad planekonomiskt tänkande leder till - tillämpar vi marknadsprinciper på alla dessa livsnödvändiga varor. Detta eftersom marknadsekonomin är både ekonomiskt och moraliskt överlägsen planekonomin. Det hindrar inte staten från att garantera människor en grundläggande levnadsnivå.

Vidare påtalar han vinstens negativa konsekvenser för vårdens sociala och medmänskliga sida. Jag skulle i stället se det tvärtom: att ha fler vårdgivare att vända sig till när man behöver det stärker patienten. Om patienten inte är nöjd kan denne vända sig någon annanstans. Om sjukhusen konkurrerar om patienterna tvingas de behandla dessa respektfullt. Att helt behöva underkasta sig landstingets nåd; att hoppas på att remissen kommer fram; hoppas på att få en läkartid - det är nedbrytande.

Sedan väljer Göran Rosenberg att helt bortse från vårdpersonalens löne- och arbetssitutation. De befinner sig i en arbetsgivarmässig monopolställning som omöjliggör en vettig löneutveckling eller drägliga arbetsförhållanden. Att öppna upp för privata alternativ skulle öka deras ställning på arbetsmarknaden.

Självklart ska fler aktörer, driftsformer, vårdformer och finansieringssätt tillåtas och uppmuntras på vårdmarknaden.

Läs även andra intressanta bloggar (i Gävle) om Privat driven vård, Privat vård, Konkurrens, Göran Rosenberg

Replik om ungdomsarbetslösheten

Jag skriver på debattsidan i dagens Gefle Dagblad om ungdomsarbetslösheten, en replik på Ida Gabrielssons debattartikel i tisdags.

"Det största problemet är lagen om anställningsskydd, och då främst turordningsreglerna. Ida Gabrielsson påstår motsatsen, och säger att ungdomar i stället gynnas av ett starkt skydd.

Det är helt fel; de som drabbas hårdast av det rigorösa anställningsskyddet är de som inte etablerat sig på arbetsmarknaden – främst ungdomar och invandrare. Turordningsreglerna ger orimligt högt skydd åt personer med lång anställningstid, på bekostnad av de som försöker komma in på arbetsmarknaden. Att det förhåller sig så visar arbetsmarknadsforskningen tydligt."

Läs även andra intressanta bloggar (i Gävle) om Arbetsmarknadspolitik, LAS, Turordningsregler, Alliansen, Ida Gabrielsson, Ung Vänster, Gefle Dagblad, Företagande

Inget statligt riskkapital

"Man försöker ändra ordningen för hur vi ska ta hand om företag i Sverige. Först ska den som köper ett företag tydligen inte använda tillräckligt med egna pengar. Sedan ska den riskkapital- och kreditmarknad, som fungerar allt bättre i Sverige, tydligen inte heller ställa upp. Utan helt plötsligt ska den största riskkapitalisten i Sverige bli staten, som med välfärdens pengar ska gå in och ta risker som ingen annan vill ta.

Jag vill ge ett mycket tydligt besked: det är inte vår linje. Jag är inte beredd att pantsätta Sverige. Jag är inte beredd att agera riskkapitalist åt välbeställda, som Socialdemokraterna nu kräver."

Statsminister Fredrik Reinfeldt om affären mellan SAAB och Koenigsegg.

Det låter som ljuv musik i mina öron.

Läs andra intressanta bloggar (i Gävle) om SAAB-affären, Koenigsegg, Statligt kapital, Fredrik Reinfeldt,