LUF Storstockholm har under sommaren drivit en kampanj för deras rätt till vård. Christoffer Fagerberg och Birgitta Rydberg skriver om detta på DN Stockholmsdebatt:
Att Sverige i dag placerar sig i botten tillsammans med Österrike i rankningen av vilka länder som är bäst på vård till papperslösa är ett enormt underbetyg för oss och det visar hur dåligt den svenska självbilden ibland stämmer överens med verkligheten. Det är ett fattigdomsbevis att vi inte kan ge denna ganska lilla grupp människor del av vår högkvalitativa vård.
Läs även andra bloggares åsikter om Papperslösas rätt till vård, Birgitta Rydberg, Christoffer Fagerberg, LUF, Folkpartiet
Illegala invandrare har inte RÄTT till vård. De ska inte heller ha det. Du skriver om läkaretiken. På vilket sätt säger de att illegala invandrare ska ha rätt till vård? Jag skickar länk nedan
SvaraRaderahttp://www.slf.se/templates/Page.aspx?id=28087
Jag citerar från läkaretiken, som du själv länkade till:
SvaraRadera1. Läkaren ska i sin gärning ha patientens hälsa som det främsta målet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande människokärlekens och hederns bud.
3. Efter bästa förmåga ska läkaren bistå människor i medicinsk nödsituation, såvida läkaren inte försäkrat sig om att andra är villiga och kompetenta att ge sådant bistånd.
7. Läkaren ska aldrig frångå principen om människors lika värde och aldrig utsätta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande.
Jag ställer en motfråga: varför skulle papperslösa inte omfattas av detta? För att de inte nämns explicit? Det gör inte svenska medborgare eller personer med uppehållstillstånd heller. Att neka människor vård på grund av deras migrationspolitiska status är ett brott mot denna etik.
"Om vården ska vara gemensamt finansierad, vilket alla partier är överens om, ska den innefatta alla människor som befinner sig här - även de papperslösa."
SvaraRaderaDen ska innefatta alla MEDBORGARE. Att låta det omfatta illegala skulle vara detsamma som att dela en lägenhet med några vänner, och så vips ha ytterligare ett par snubbar flytta in utan att betala för sig.
Att vårda människor som söker asyl eller väntar på avvisning är självklart, men att ge vård till människor som frivilligt väljer att bryta mot ett avvisningsbeslut, eller väljer att ta sig in i landet utan att söka uppehållstillstånd, är helt fel väg att gå. Dessa ska utvisas omedelbart, inte ges fri tillgång till offentligt finansierade verksamheter. Alla som vistas i Sverige ska stå lika inför lagen, antingen som medborgare eller med PUT. Att tillåta en "papperslös" ickemedborgarklass att formas i dagens Sverige vore en skam bortom all vett och sans.
För det första kan man ju fråga sig om dessa människor verkligen är illegala, eller om vi genom ett pennstreck gör dem "illegala"? Hur man ser på det beror på vilken filosofisk grund man utgår från när man diskuterar rättigheter (naturrätten kontra rättspositivismen). Jag tycker inte att det är rimligt att inskränka människors negativa rättighet att röra sig dit de vill. Det bör inte vara ett brott att ta sig till ett annat land.
SvaraRaderaMen även om man tycker att invandringen bör vara reglerad förstår jag inte varför man vill göra vårdpersonalen till ett verktyg i det migrationspolitiska arbetet. Det är ovärdigt.
Det handlar inte om fri tillgång till offentliga tjänster, utan något så nödvändigt som grundläggande sjukvård. Att neka de papperslösa detta är både inhumant och bryter mot läkaretiken (se ovan).
Migrationspolitik är migrationspolitik, och sjukvården ska inte ha något med det att göra. De som gömmer gör det för att de är tvungna. Sjukvården ska aldrig straffa dem ytterligare genom att förneka dem vård.
Papperslösa, vilket skitsnack! De har visst papper! Utvisningsbeslutet
SvaraRaderaNuvarande lagstiftning är naturligtvis det som gäller, och den innehåller inga paragrafer om fri invandring så filosofin kan lämnas därhän. Det kan dock sägas att jag rent principiellt anser att den människa som vill flytta till Sverige just för att leva och verka i Sverige (kort- eller långsiktigt) ska kunna göra detta, men alla dessa människor som väljer Sverige enbart för att få leva i fred, rikedom och trygghet borde stanna i sina hemländer och göra dom rika, precis som våra förfäder byggde upp detta land.
SvaraRaderaJag förstår inte ditt argument om vårdpersonal. Papperslösa har redan rätt till akutsjukvård, och vad gäller övrig vård så får inte jag som medborgare heller någon vård om jag valsar in utan ID och ev. remiss. Om en papperslös nekas vård eftersom denne inte har ID/remiss, så följer personalen exakt samma regler som för övriga medborgare. Således är de inte alls ett verktyg för migrationspolitik utan det är business as usual. Det är ju du m.fl. som vill göra sjukvårdspersonalen till ett verktyg genom att lagstifta om medmänsklig generositet utan hänsyn till de regler som gäller för övriga medborgare.
Att det finns ett mått av ovärdighet i att neka en sjuk människa vård håller jag med om, även om det finns undantag (ekonomin är som sagt begränsad). Det riktigt ovärdiga i denna situation är dock hur vi tillåter denna bisarra moment 22-situation att fortgå, där papperslösa får avslag på sin begäran att få vistas lagligt, men samtidigt inte får sina utvisningar verkställda och därmed tillåts leva vidare i samhället som någon slags andra klassens medborgare.
Bara för att den gällande lagstiftningen ser ut som den gör betyder det varken att den alltid kommer att se ut så, eller att vi inte bör kritisera den. Därför är den filosofiska diskussionen tvärtom mycket intressant.
SvaraRaderaOm vi ändå utgår från hur det ser ut idag så är ditt argument om avsaknaden av legitimation ganska löjligt. Den lilla, lilla skillnaden är ju att du och jag kan gå hem och hämta vår legitimation. För den som lever som gömd är det knappast aktuellt, därav benämningen papperslös. På vilket sätt är det samma regler för alla?
Det är sant att även papperslösa har rätt till akut sjukvård. Men i ungefär hälften av alla landsting är de tvungna att betala för detta, vilket inte är särskilt lätt då man lever utanför samhället och arbetsmarknaden. Låt mig ta ett exempel. En säker förlossning på sjukhus kostar minst 20 000 kronor. Det är en ganska stor summa även för den som har ett arbete. Hur ska en papperslös kunna betala detta? Ska vi tvinga denna gravida kvinna att föda hemma, utan assistans, och äventyra både moderns och barnets liv och hälsa?
Om sjukvårdspersonal tvingas säga nej till någon som inte kan betala och legitimera sig, men som är i behov av vård, då är det definitivt att åsidosätta både läkaretiken och medmänskligheten. Business as usual? Skulle inte tro det. Dessutom blir kostnaden i slutändan högre för samhället om de papperslösa tvingas vänta tills situationen är akut, än om de ges vård i första läget.
Att människor väljer att gå under jorden, oavsett anledning, och att man i vissa fall inte lyckas verkställa avvisningar ska inte påverka rätten till vård. Tillgången på sjukvård kommer inte att påverka antalet som väljer att göra det. Den som inte har något annat alternativ kommer att fortsätta leva under jorden, oaktat om de har rätt till sjukvård eller inte. Däremot bör vi ge dem detta, av respekt för allas lika värde och rätt att få sina vårdbehov tillgodosedda.
Att diskutera filosofi och en förändring av lagstiftningen är naturligtvis precis så aktuell som dess debattörer vill att den ska vara. Men, om frågan handlar om hur vi ska agera just nu, just idag, så är det gällande lagstiftning som gäller. Och den säger att dessa människor är illegala och beskriver tydligt hur de ska behandlas. Du argumenterar väl ändå inte för att vi ska välja att följa lagar lite hux flux?
SvaraRaderaDet är samma regler för alla på så sätt att legitimationen är förutsättningen för vård. Det är inte fråga om särbehandling från vårdpersonalens sida, utan från lagen, vilket i sin tur beror på de papperslösas status. Det är inte identisk behandling för alla, men det är likhet inför lagen.
Det är möjligt att läkaretiken och medmänskligheten åsidosätts, men vårdens resurser är inte oändliga. Redan idag nekas medborgare behandling eller får vänta i långa köer. Papperslösa ska f.ö. inte vistas i landet så länge att en "mildare" sjukdom ska kunna leda till något allvarligt akut.
Självklart påverkar tillgången till vård beslutet att stanna illegalt/ta sig till Sverige. Mängder av migranter söker sig hit pga. de ekonomiska möjligheterna, varför skulle inte vård ingå i en sådan kalkylering? Den som inte "har något annat alternativ" än att gå under jorden ska hittas och utvisas oavsett vad denne själv vill. Och du får ursäkta, men att påstå att du förordar detta lagförslag med hänvisning till respekt för allas lika värde gör mig illamående. Du tror att du gör folk en tjänst när det enda du gör i själva verket är att föreslå att det ska ramla ner lite smulor till en grupp som lever som andra klassens medborgare i landet. Det är ett jävla apartheidsystem och allsköns idioter tror att de gör folk en tjänst genom att upprätthålla det. Huruvida man vill argumentera för mer generösa invandringslagar eller effektivare utvisning är upp till var och en, men varje mellanting är ett lika stort hån mot rättsstaten som mot de illegala/papperslösa.
Jag är för civil olydnad, vilket innebär att man kan protestera mot lagar genom att bryta mot dem. Självklart kan man inte göra detta hursomhelst; personer eller egendom får inte komma till skada. Så nej, inte hux flux, men i vissa fall.
SvaraRaderaMen åter till huvudfrågan. Det må vara likhet inför lagen, som du skriver, men problemet är ju att just detta står i konflikt med läkaretiken och medmänskligheten. Vårdpersonal ska inte behöva ta hänsyn till en människas brist på identitetshandlingar, om den kliniska diagnosen säger att de behöver vård. Den som behöver nödvändig vård ska få det.
Oavsett vad man tycker om det är det ett faktum att människor stannar här efter utvisningsbeslut och lyckas hålla sig undan polisen. Att neka dem vård avhjälper inte detta, även om man önskar att besluten kunde verkställas.
Du tror på allvar att tillgången till vård, vilket de som sagt sällan har, skulle vara anledningen till att de väljer att stanna här? Då har du inte försökt sätta dig in i hur det skulle vara att leva helt utanför samhället.
Att uppmuntra människor att gömma sig är aldrig acceptabelt. Men de som ändå gör det valet bör vi hjälpa, eftersom alla människor, oavsett migrationsstatus har ett människovärde. Även om du förordar hårdare tag och "effektivare utvisning" kommer papperslösa likväl att finnas här. Det handlar inte om att uppmuntra, utan om att hjälpa de som själva tar beslutet att gå under jorden. Inte för att de har så mycket val...
Men du kanske vet hur man ska få det du kallar apartheidsystem att upphöra? Politiker har sedan första världskriget försökt kontrollera människors migration. Som synes lyckas det inte särskilt väl.
Det är faktiskt en grundläggande mänsklig rättighet att få hälsovård. Barn har därtill ytterligare rättigheter då de är beroende av vuxna i sin omgivning. Detta gäller oavsett medborgerlig status.
SvaraRaderaSverige har också ratificerat internationella överenskommelser som förbinder oss att säkra vård till alla inom landets gränser. Det är en statlig skyldighet enligt internationell rätt.
Men en annan aspeklt är ännu intressantare. Det handlar ju om vilket samhälle vi vill ha?
Vill vi ha ett samhälle som präglas av snålhet och fattigdom, eller generositet och rikedom?
Aldrig nånonsin förr har så många svenskar haft det så bra som idag. Själv bor jag utomlands i ett fattigt land sedan många år. Varje sommar kommer jag hem och ser tydligt alltmer dignande hyllor med lyxmatvaror i butiken och hemma hos vänner ser jag allt nyare och flashigare teveapparater. Jag mår ibland fysiskt illa när jag ser överflödet, men jag mår riktigt dåligt när jag ser detta stråk av snålhet hos många som har de väldigt bra. Jag tycker helt enkelt det är en skam för svenskarna att den här debatten överhuvudtaget förs.
Vi har världens absolut bästa samhälle vill jag påstå, men vi vårdar det inte speciellt väl numera.
@Jakob
SvaraRaderaNyckelfunktionen i civil olydnad är att ta sitt straff. Bara då tvingar man betraktaren att se det orättfärdiga i lagen man är kritisk mot. Den som begår ett brott men undviker straffet är kriminell, utan undantag.
Läkaretiken (liksom all etik) och medmänskligheten är underordnad lagen, även om dessa sällan står i motsats till lagen. Båda är lika underordnade demokratiska beslut som ekonomi och principiella argument är. Visst tycker jag som du att det vore fint om alla som behövde vård fick det, men verkligheten är inte sådan. En psyksjuk som ber om att få bli inlagd skickas hem, på sin höjd med en pillerburk, osv. Vård är, tyvärr, underordnat ekonomi. Därför är det värdelöst att tala om absoluta rättigheter oavsett omständigheter.
Jag säger inte att tillgång till vård skulle vara det enda skälet till att folk skulle stanna/komma hit. Det jag säger är att tillgång till vård inte är oviktigt i ett sådant beslut. Hur viktigt det är kan man tvista om, men att påstå att det är irrelevant känns verklighetsfrånvänt. Om människor migrerar illegalt bara för de ekonomiska möjligheterna så är tillgång till vård knappast oviktigt, om än inte avgörande.
Problemet med att hjälpa, hur goda skälen än är, är att du med dina handlingar skapar spelregler i ett spel. För att illustrera med tiggeri: om du ger pengar till en tiggare på gatan så etablerar du regler för tiggeri = pengar. Det innebär inte bara en acceptans av fenomenet som sådant, utan att alla som eftersträvar det som erbjuds(pengar) bara behöver uppfylla regelkravet(tigga) för att nå sitt mål. Det spelar ingen roll att din tolkning av situationen är att en medmänniska är i nöd, och att du öppnar börsen med avsikt att lindra någons nöd. Spelreglerna är det enda som gäller.
Samma sak med illegala/papperslösa. Genom att hjälpa dom accepterar du inte bara existensen av andra klassens medborgare/ett apartheidsystem, du sätter också kriterier för när det är okej att stanna i Sverige. Bryt mot ett utvisningsbeslut så får du stanna, acceptera att leva under apartheid så får du stanna. Är det vad du vill uppmuntra till? Du talar om människovärde, men accepterar tydligen utan omsvep dessa groteska kränkningar av människovärdet. Jag är väl medveten om vilka förhållanden många illegala/papperslösa kommer ifrån, men är lösningen att göra även Sverige till en sämre plats att leva i?
Huruvida det alls går att lösa problemet med illegala/papperslösa eller inte vet jag inte. Vad jag dock vet är att vi inte har försökt ordentligt. Det finns en hel arsenal av metoder att ta till; en mer strikt gränskontroll, bättre övervakning av sökanden, razzior mot näringsverksamheter som misstänks använda illegal arbetskraft, poliser/väktare som jagar illegala/papperslösa, belöningar till allmänhet/privatspanare som leder till att illegala/papperslösa kan omhändertas, och så vidare.
@JR
SvaraRaderaVad säger du då till de som nekas att bli intagna hos psykvården och istället skickas hem? De som får vänta i månader på psykologer och höftoperationer? De som måste sluta medicinera för att landstingen beslutar att deras medicin är "för dyr" och är chanslösa att bekosta den fullt ut själva? Vård är ekonomi, den kan inte garanteras utan hänsyn till kostnaden hur fint det än låter med "rättigheter".
Vad som är snålt eller generöst ligger naturligtvis i betraktarens öga. Många skulle nog mena att ett land som Sverige, som tar emot fler lagliga migranter per capita än de flesta andra länder, redan har varit generöst nog utan att tillgodose behoven hos de som uppehåller sig här illegalt. Frågan om vad man vill ha för samhälle kan jag ju bolla tillbaka med hänvisning till min apartheidbeskrivning ovan.
Självklart ska man vara beredd att ta sitt straff. Jag borde ha varit tydligare och påtalat det. Men vi kanske bör koncentrera oss på frågan om de papperslösa i stället.
SvaraRaderaDu verkar ha en extremt statisk syn på samhället och dess lagar och regler. Ja, lagstiftningen ser ut som den gör idag. Men det betyder inte att den alltid måste göra det, eller att nuvarande lagstiftning är bra. Min åsikt är att lagen bör förändras. Mina skäl till detta har jag redan redovisat ett antal gånger. Politiken är underordnad ekonomiska omständigheter; den handlar primärt om att välja, inte att vilja, som Olof Palme sa. För mig är vård för papperslösa något som bör prioriteras.
Jag tror inte att någon som har flytt från krig eller diktatur, och som riskerar tortyr eller dödsstraff om han eller hon återvänder, väljer att stanna på grund av tillgången eller icke-tillgången på vård i Sverige. De som får avslag gör det för att de fruktar för sina liv. Vem har sagt att människor migrerar enbart av ekonomiska hänsyn? Att vi bör ge dem vård handlar inte om uppmuntran eller att ge dem incitament för att stanna, nej, det handlar om att vårdbehov, i min värld, står över migrationspolitik.
Innan vi har infört en fri migration, in och ut, ser inte jag hur vi ska komma runt att människor lever som papperslösa. Migrationsverket kommer ibland att fatta felaktiga beslut, eller så känner migranterna att det inte är ett alternativ att återvända. Även om myndigheterna skulle jaga dem med blåslampa skulle ändå ett antal undkomma upptäckt. Vad vi kan göra är att lindra, t ex genom att erbjuda sjukvård och skola för papperslösa barn.
Jag tycker att din argumentation liknar den som motståndarna till sprutbyte använder sig av. Av rent principiella och moralistiska skäl, att knark eller "illegal" invandring är fel, väljer man att inte hjälpa de som verkligen behöver hjälpen. De blir offer på principens altare.
Vi kanske inte kan lösa problemet, utan en helt annan inställning i migrationsfrågor, men vi kan åtminstone lindra deras lidande.
Som sagt, om man vill ändra lagstiftningen rörande migranter för att tillåta fler att stanna så är det en legitim demokratisk strävan. Att vilja införa lagar som står i konflikt med äldre lagar och som strider mot grundläggande demokratiska värden är vansinne.
SvaraRaderaVad vet du om människors anledning att ignorera ett avvisningsbeslut? Många har säkert skäl att frukta för sitt liv, andra använder det som ett bekvämt skäl för att legitimera sin närvaro, ytterligare andra har ekonomiska eller andra liknande skäl för att stanna. Hur många människor det finns bakom vart och ett av dessa skäl vet jag inte, men jag är helt övertygad om att samtliga är representerade. Att ge vård är uppmuntran, vare sig du vill att det ska vara det eller inte, precis som möjligheten att få stanna i Spanien är en uppmuntran att försöka klättra över stängslet runt Melilla.
Sedan delar jag inte din fatalistiska inställning att vi är fast med papperslösa vad vi än gör. Låt oss försöka göra något åt problemet först innan vi kastar in handduken. Dessutom bör vi överväga att hitta en bättre lösning på EU-nivå: för egen del skulle jag vilja se etablerandet av en "fristad" under EU-kontroll, ett separat område som skulle fungera som en mellanstation för migranter, där alla som vill skulle vara välkomna för att kunna få ett omedelbart skydd. Vad gäller att lindra omständigheterna för papperslösa så kan det möjligen förändra omständigheterna från usla(i hemlandet) till dåliga(fel sida av ett apartheidsystem), men den lindringen sker till priset av att vi accepterar existensen av andra klassens medborgare i det här landet. Det är ett hån mot allt det goda som ett modernt demokratiskt land som Sverige ska stå för.
Moralism har ingenting med saken att göra, lagen är lagen och om vi inte håller på rättsstatens principer så faller samhället. Det lagen säger om knark och invandring har beslutats demokratiskt, och det gäller tills vi demokratiskt väljer att ändra lagen. Sen talar du om att hjälpa de som behöver hjälpen, vilket är skitsnack. Som om det vore de sjuka och svaga som enligt spelets hårda regler lyckas ta sig illegalt in i Sverige. De verkligt svaga är de som är kvar i hemlandet. Men jag antar att det är okej att ignorera det vi bara behöver se på TV så länge vi inte behöver se någon i ögonen när vi säger nej? Att tänka så som individ är acceptabelt, jag är själv blöthjärtad, men det kan inte ligga till grund för hur staten ska agera. Vad gäller sprutbyte, som jag förstås är emot, så ligger samma cyniska tanke bakom införandet av sådana program. En enkel reform som får politiker att se handlingskraftiga ut men som är ett plåster på ett brutet ben. Hade man någon äkta vilja att hjälpa de drabbade skulle man se till att de kom ur missbruket, istället för att hjälpa dom upprätthålla det. Möjligen acceptabelt som en kortsiktig pragmatisk lösning, men som en permanent del av samhällets aktion mot knark är det ett skämt.
Visst kan vi kanske lindra deras lidande, men till vilket pris?
Det är lätt att kolla upp vad läkaretik och mänskliga rättighetsdeklarationer säger. Men dessa kan inte vara mer än riktlinjer eller visioner så länge vi inte har obegränsat med pengar till alla. En privatägd klinik vars ägare tillåter vård av papperslösa har jag inget att invända mot. Men offentliganställda läkare har ett svårare dilemma: de avlönas av samhället!
SvaraRaderaJag tycker inte att vi bör lagar som garanterar rättigheter till utnyttjande av offentliga medel för de som uppehåller sig illegalt, eftersom dessa lagar utgör ett incitament för människor att söka sig till Sverige, och jag tror att världen än så länge är för fattig för att fri invandring ska fungera utan att länder kollapsar. Men jag räknar med att flera läkare kommer att fortsätta utöva civil olydnad, och att de papperslösa fortsätter att vara såpass få att de bara tar en liten del av all sjukvård i anspråk. Det duger gott.