Att vårda med vinst

Får vi en sämre vård i Sverige om den skulle drivas i privat regi, med vinst som mål? Ja, säger Göran Rosenberg i en kolumn på DN:s ledarsida. Att konkurrens leder till bättre resultat på andra områden, även inom välfärdssektorer - som skola, dagis och äldrevård - skulle alltså inte gälla för sjukvården.

Att köerna är ett av svensk sjukvårds största problem är det få som tvistar om. Rosenberg anser att mer konkurrens inom vårdsektorn inte leder till avskaffade köer. Visst har han rätt. Men det är knappast vad förespråkarna för konkurrens brukar påstå. Vad man däremot kan uppnå är kortare köer. Fast det är kanske allt eller inget som gäller i Rosenbergs värld? Förutom att sjukhus och vårdcentraler som drivs i privat regi, med skattepengar, kan leda till en effektivare vård, leder helt privatfinansierade sjukhus, som Martina i Stockholm, till att resurser frigörs till den offentligt finansierade vården. En situation där både de som betalar för sin egen vård och de som tar del av den offentliga vården gynnas.

Av artikeln att döma verkar det som att Göran Rosenberg kritiserar både sjukhus drivna i privat regi och privatsjukhus Men han gör ingen åtskillnad mellan dessa, trots att det rör sig om två olika företeelser. Det är vinsten som enligt honom är roten till allt det onda, oavsett hur den uppkommer.

Han skriver att system med privat vård är dyrare. Möjligtvis refererar han till USA, som förvisso har en väldigt dyr sjukvård, som många dessutom inte omfattas av. Det ska också tilläggas att det amerikanska systemet är ett byråkratiskt lapptäcke, fullt av underligheter. Att samma situation skulle uppkomma i Sverige med mer privat vård att att spekulera lite för vilt. Friskolereformen har inte lett till att skolan blivit dyrare eller sämre - tvärtom. Det samma gäller äldreboenden och andra hem för personer med speciella behov.

Vidare tror Rosenberg att en vinstdriven vård kommer öka vårdkostnaderna, eftersom företagen då har ett intresse av att "skapa" vårdbehov. I sig är inte detta något problem; människor måste ju själva få välja vad de vill spendera sina slantar på. När man talar om vårdkvalitet är det golvet som är det viktiga, inte taket. Huvudsaken är att landstingen står för finansieringen av adekvat vård till alla som behöver det. De som känner att de är beredda att betala ur egen ficka för lite bättre vård, ska också få göra det. Det finns inget egenintresse i att begränsa vården, så länge den är efterfrågad av människor som kan betala för det. Något annat vore avundsjukt och missunsamt.

Göran Rosenbergs käpphäst är att vård inte är en vara som andra. I konsekvensens namn är inte heller vatten, mat, bostäder och kläder "vanliga" varor. Med undantag för hyresregleringen - och där ser vi klart och tydligt vad planekonomiskt tänkande leder till - tillämpar vi marknadsprinciper på alla dessa livsnödvändiga varor. Detta eftersom marknadsekonomin är både ekonomiskt och moraliskt överlägsen planekonomin. Det hindrar inte staten från att garantera människor en grundläggande levnadsnivå.

Vidare påtalar han vinstens negativa konsekvenser för vårdens sociala och medmänskliga sida. Jag skulle i stället se det tvärtom: att ha fler vårdgivare att vända sig till när man behöver det stärker patienten. Om patienten inte är nöjd kan denne vända sig någon annanstans. Om sjukhusen konkurrerar om patienterna tvingas de behandla dessa respektfullt. Att helt behöva underkasta sig landstingets nåd; att hoppas på att remissen kommer fram; hoppas på att få en läkartid - det är nedbrytande.

Sedan väljer Göran Rosenberg att helt bortse från vårdpersonalens löne- och arbetssitutation. De befinner sig i en arbetsgivarmässig monopolställning som omöjliggör en vettig löneutveckling eller drägliga arbetsförhållanden. Att öppna upp för privata alternativ skulle öka deras ställning på arbetsmarknaden.

Självklart ska fler aktörer, driftsformer, vårdformer och finansieringssätt tillåtas och uppmuntras på vårdmarknaden.

Läs även andra intressanta bloggar (i Gävle) om Privat driven vård, Privat vård, Konkurrens, Göran Rosenberg