Ramadan, Sverigedemokraterna och det öppna samhället

Igår inleddes ramadan, en av islams fem pelare och en viktig högtid för muslimer i Sverige och resten av världen. Att ramadan firas flitigt i dagens Sverige är ett tydligt tecken på hur vårt samhälle har förändrats. Det var inte länge sedan Svenska kyrkan var statskyrka och andra religioner var ytterst sällsynta i vårt avlånga land. Idag präglas samhället av en helt annan mångfald, vilket är mycket positivt.

Det liberala samhället kännetecknas av tolerans gentemot människors livsval, oavsett om det gäller religion, sexuell läggning, politisk åskådning, intressen eller arbete. Den liberala demokratin är en garant för människors individuella rättigheter och utgör ett starkt skydd från förtryck. Där finns plats för människor av alla etniciteter, nationaliteter och religioner. Så länge din egen frihet inte kränker någon annans frihet, ska du inte behöva kompromissa med vem du är.

Alla tycker dock inte så. Sverigedemokraterna anser inte att alla har lika rätt till kultur och identitet. Invandrare som kommer till Sverige ska assimileras och förmås att bli mer svenska. Det handlar inte bara om att lära sig språk och skaffa sig nödvändiga kunskaper för att klara sig i det svenska samhället. Nej, invandrarna ska också försaka sin kultur till förmån för vad SD kallar svensk kultur. Deras mål är inte integration – ett möte där två saker tillsammans bildar något bättre och starkare – utan assimilering, vilket i Sverigedemokraternas retorik blott är en eufemism för utslätning och likriktning.

Man har särskilt inriktat sig på att svartmåla islam och muslimer. I en debattartikel i Aftonbladet (19/10 2009) kallade Jimmie Åkesson islam för det största utländska hotet mot Sverige sedan andra världskriget. Märk väl att SD knappt gör någon distinktion mellan vanliga muslimer och våldsamma islamister, utan att de buntar ihop alla som bekänner sig till islam till en stor massa. Frågan är hur helt vanliga människor – som råkar be fredagsbön, fasta och skänka gåvor till fattiga under ramadan samt fira eid al-fitr när den är slut – kan utgöra ett sådant hot mot det svenska samhället.

Det gör de självklart inte. Men muslimer är ett tacksamt mål, helt enkelt för att kunskapen om religionen och dess utövare är relativt liten i Europa. När okunskapen florerar är det lätt att demonisera, och då kan SD kolportera sin skruvade bild av alla muslimer som ett hot – trots att de allra flesta i själva verket är moderata troende eller sekulära på samma sätt som de flesta svenskar är moderata eller sekulära kristna.

I ett liberalt samhälle ska det som hotar andras frihet – islamistiska grupper likväl som kristna fundamentalister – bekämpas. I övrigt ska människor lämnas ifred när det gäller sin tro. Religionsfriheten är en av grundsatserna i den liberala demokratin, liksom rätten till sin egen identitet och kultur. Det är dessa värden som hotas med Sverigedemokratiskt inflytande i svensk politik.

Läs även andra bloggares åsikter om Islam, muslimer, ramadan, Sverigedemokraterna, liberalism